Game Of Love

Jag och barnen har varit på ett akvarium där man kan få både mata och klappa hajar, rockor och en massa andra fiskar av alla möjliga olika sorter. Det var riktigt roligt och en så häftig och annorlunda upplevelse. Barnen var eld och lågor och det var knappt att jag fick barnen därifrån. Det var riktigt häftigt som sagt att få klappa dom. Man trodde att dom skulle vara lite slemiga, men det var dom verkligen inte. Det kändes som att ta på sandpapper som låg i vatten. Det var en riktit sträv hud dom har.

Idag har jag och min man letat efter de stigarna som myrorna går på och strött ut myrr (Kolla in det här) på dom för att kunna bli av med myrorna. Det är ett perfekt medel att använda sig av när man har fått problem med myror, därför att man behöver inte veta exakt vart myrboet ligger någonstans. Utan arbetsmyrorna äter av myrren och tar med sig det till drottningen och ynglen och sen så dör dom allt eftersom och då flyttar resterande myror härifrån, eftersom drottningen dör. Och då blir man av med problemet med myrorna.

För ett tag sen så gjorde jag potatis- och broccolisoppa med ädelost, vilket var hur gott och enkelt som helst. jag har faktiskt aldrig gjort soppa, förutom sådana där pås-soppor som man köper, förut. Så det var riktigt roligt att göra en sådan god soppa första gången man gör en soppa från grunden. dessutom var det ju så enkelt att göra den att det tog ju inte alls lång tid. Man skulle bara skala potatisen och skära dom i bitar för att kokningen skulle gå fortare. Och sen var det bara att lägga i bukketerna av broccoli och låta dom koka tillsammans så att dom blir mjuka.

Jag vill byta ut mina gamla soffor nu som jag har haft i hur många år som helst nu och som barnen har fått sitta och äta godis i. Dom här sofforna har verkligen fått vara med om mycket och nu är det dags att byta ut dom. Dom har gjort sitt och barnen är större nu. Så jag har hittat en howard soffa (Kolla här) som jag verkligen vill ha, problemet är bara att jag måste övertala min man att den soffan kommer att passa perfekt in i vårt vardagsrum.

Glömmer aldrig sommaren då jag hjälpte min morfar att måla om deras sommarhus och jag var höggravid. Han ojade och nojade sig så mycket över att jag inte skulle anstränga mig för mycket för han ville inte att det skulle hända hans barnbarns barn någonting. Men jag tyckte bara att det ar sköönt att få kunna göra någonting istället för att sitta och rulla tummarna och se på när alla andra jobbar i solen. Dessutom vart man ju lite brunare av att jobba i solen istället för att sitta i skuggan.

Jag behöver ett nytt elverk och sitter och tittar på lite olika modeller och lösningar. Det är alltid bra att kolla runt lite innan man åker iväg för att köpa någonting, så att man har lite kött på benen och inte blir lurad på första bästa grejen som låter så bra, men som kanske inte var just det man skulle ha eller den kostade alldeles för mycket än vad man skulle behövt betala egentligen. Så på måndag ska jag veta lite mera om vad jag ska ha för modell och vad den ska ha för kapacitet och sen får vi se vad försäljarna säger.

Funderar på att ha en film-maraton-kväll och se en massa romantiska snyft-filmer, såsom Stolthet och fördom, Tre unga kvinnor, Ps I love you och en del andra filmer. Jag har länge varit på ett sådant humör och just nu känner jag att jag behöver släppa ut allt som jag har inom mig. Och det finns verkligen ingenting bättre än att släppa ut alla tårar till sådana filmer. Det låter kanske konstigt, men det är riktigt skönt att bara låta tårana rinna och inte försöka sluta, utan att bara ge med sig och gråta ut.

Igår var jag och följde med en kompis till hennes optiker där hon skulle hämta ut sina nya progressiva glasögon i Östersund. Jag har ingen aning om vad det menas med progressiva glasögon och jag vågade inte fråga heller, för det pinsamma är att jag har själv glasögon men har ingen aning om vad jag har för fel eller vad det är för styrka på mina glasögon. Jag vet bara att jag ser väldigt dåligt utan dom och det räcker inte med läsglasögon för mig.

Het is niet dat ik voor geld mijn goud verkopen moet. Maar ik doe er niets mee en het ligt maar in een doosje en dat doosje ben ik ook nog eens de helft van de tijd kwijt omdat ik het te goed opberg voor het geval van inbraak. Ik zal de goude sieraden nooit zelf dragen omdat ze niet mijn stijl zijn of omdat ze kapot zijn. Een paar echte mooie met veel herinneringen die draag ik wel en die zal ik nooit wegdoen.

Het wordt voor blinde hulpmiddelen (Link) gemaakt. Als slechtziend of blind heb je gewoon de behoefte aan hulpmiddelen. En velen hebben een hond die speciaal getraind is. Ze zijn vaak heel lief en heel trouw aan hun vrouw of heer. Het is lief om hun te zien. En de persoon die ze heeft moet gewoon hun vol op vertrouwen. Het moet een speciale band zijn. Ik heb wel eens een boek daarover gelezen geschreven door een blind op de basis van hun belevenissen en het is heel boiend om zoiets te lezen. Je leert heel veel.